Publikasjon

Tittel Skaltillväxt och kemiska analyser av flodpärlmusslor från Simoa, Norge
Undertittel
Forfattere Dunca , E. & Larsen, B.M.
År 2012
Kilde NINA Rapport 912: 29 pp. Norsk instituttt for naturforskning (NINA), Trondheim.
ISBN, ISSN 978-82-426-2516-8
Referat

Målet med denna studie var att undersöka om ändringar i vattenmiljön påverkar flodpärlmuss-lan i en älv i södra Norge. Undersökningen baseras på tillväxt och kemiska analyser på skal från tio musslor insamlade under 2010 vid stationerna Kolsrud och Solemoa i Simoa. Musslorna åldersbestämdes genom att räkna årsvarv i tunnslip av skalens tvärsnitt, en metod utvecklad vid Naturhistoriska riksmuseet (NRM) i Stockholm. Skalens längd uttrycktes som en funktion av musslornas ålder i tillväxtdiagram och jämfördes med allmänna tillväxtkurvor för flodpärlmusslan. Simoa-musslorna visade sig vara stora i relation till deras ålder och ligger därför väldigt nära en hög tillväxtkurva för arten. Detta innebär att den bästa uppskattningen av musslornas ålder utifrån deras skallängd fås genom att följa denna höga tillväxtkurva. Den årliga tillväxten hos de undersökta musslorna visade en nedåtgående trend under 1970- och 1980- talet samt på senare år, efter 2007, som tillsammans med hög frekvens av tillväxt-störningar pekar på att musslorna i Simoa är påverkade av försurning och kalkning Ett brett spektrum av ämnen analyserades i musselskalen med hjälp av en högupplösnings-spektrometer (HR-ICP-MS). Trender i den kemiska sammansättningen visade förändringar till exempel under 1970- och 1980-talet med högre halter av metaller som Cd, Cr, Fe, Al, Ni och Zn. Dessa förändringar kan troligen förklaras med att vattnets pH har varit låg. Vissa ämnen som Ba, Mn, Ca, P och Sr har ökat från 1945 och framåt i nästan alla analyserade musslor, speciellt vid Kolsrud. Andra ämnen som S, Cu och Pb har sjunkit under samma tidsperiod, speciellt vid Solemoa. Flera olika faktorer och människans påverkan på miljön kan troligen för-klara dessa ändringar i musslornas skal, t.ex. vattnets pH-värde, sediment, bergart och vege-tationen längs vattendraget, jordbruk, utsläpp från industrier och även kalkningsåtgärder. Som slutsats kan man säga att musslorna från båda lokalerna i Simoa visade en bra tillväxt och svarade bra på kalkningsåtgärderna. Kemiska analyserna pekade på att det förekommer ett visst läckage av näringsämnen från landbruk och skogsdrift samt att vattnets pH-värde var låg på 70- och 80-talet. En tydlig ökning av Ba- och Mn-halter från 1945 till idag stämmer över-ens med ökningen av världsproduktionen av Ba och Mn men hur dessa ämnen hamnar i vat-tendrag är oklart.
Oppdragsgiver Fylkesmannen i Buskerud, Miljøvernavdelingen.

Kontakt

Norsk institutt for naturforskning
Biblioteket
N-7485 TRONDHEIM
  Tlf. +47 404 69 176
  Fax. +47 73 80 14 01
  e-post: biblioteket@nina.no